Personakt Antavla

VI:33 Lars Andersson

Hemmansägare, kyrkvärd. Blev 62 år.

Far:VII:65 Andreas Nilsson (1753 - 1828)
Mor:VII:66 Annika Jonasdotter (1759 - 1821)

Född:1797-05-15 Skattegården, Örslösa (R)
Döpt:1797-05-16 Örslösa (R) 1)vittnen; Lars Svensson, Magnus Jonasson, dr.Jonas Jonsson. Hustru Ingegerd Nilsdotter, pigan Brita Persdotter, Anna Svensdotter.
Gåva till kyrkan:1841 Söne (R)1841 skänkte Lars Andersson en ljuskrona av trä till kyrkan, samtidigt som en likadan inköptes av kyrkan. De är placerade i södra vapenhuset respektive i det västra fönstret.
Död:1859-10-07 Fågelberg säteri, Söne (R) 2)gift hemmansägare i Fågelberg, av bröstvärk, 62år-4mån-22dagar.
Begravd:1859-10-16 Söne (R) 2)familjegrav finns på Söne kyrkogård.
Bouppteckning:1859-12-27 Fågelberg säteri, Söne (R) 3)

Äktenskap med VI:34 Elin Andersdotter (1794 - 1874)

Lysning:1816-11-24 Söne (R) 2)
Vigsel:1817-01-29 Söne (R) 2)dräng från Skattegården i Örslösa, piga från Fågelberg. Morgongåva 30 lod silver.

Barn:
Anna Margareta Larsdotter (1818 - )
Anders Larsson-Fogelquist (1821 - 1899)
V:17 Sven Larsson-Fogelqvist (1825 - 1909)
Maria Larsdotter (1828 - 1908)
Stina-Kajsa Larsdotter (1832 - 1904)
Johan Larsson (1836 - 1909)
Johanna Larsdotter (1840 - 1895)
August Larsson (1844 - 1921)

Noteringar

Lars Andersson tjänade till en början dräng på Övre Fågelberg, men när
dottern i huset, Elin Andersdotter, och Lars fattade tycke för varandra, var
det ingen som hade något att invända inför den föreningen och Lars blev så
hemmansägare på Fågelberg.

Fågelberg delades först mellan två ägare; Lars Andersson och en nämndeman vid namn J. Olin. Det berättas, att dessa två processade om den gemensamma bakugnen, de bodde nämligen i var sin ända av boningshuset.

Ett säteri var en adelsmans sätesgård och var befriad från skatt.

Fortfarande på 1600-talet liknade många säterier i länet mest stora bondgårdar
med timrade hus. Inte något av säterierna i Söne blev utbyggt till en stor herrgårdsanläggning under 1700- och 1800-talen.De gamla säterierna Främmestad och Kil ligger något avsides från byarna, ett vanligt mönster för storgårdar från medeltid och 1500-tal i dessa delar av länet, ofta belägna i områden där tillgången på ängar och betesmarker var god. Namnet Kil förekommer tidigt i skrift-redan år 1250. Att Kils säteri på 1800-talet uppenbarligen inte ansågs vara tillräckligt ståndsmässigt bebyggt framgår av synpunkten att åbyggnaden är "blott tjenlig för bönder". (Ur En korrt beskrifning om Skara stift. 1812-1816).


Källor

1)Örslösa C:2 (Genline)
  
2)Söne C:2 (Genline)
  
3)FII:36, Kållands härad
Lars och Elins åtta "barn", fotograferade 1890
Bakre raden från vänster:
August (46) Stommen Söne, Johan (54) Fågelberg Söne, Sven (65) Kil Söne, Anders (69) Storegården Örslösa.
Främre raden:
Johanna (50) Stommen Skalunda, Stina Cajsa (58) Korsby Söne, Maria (62) Gösslunda, Anna Margareta (72) Tubbetorp Örslösa.